Blev inget inlägg förrän ett kort nu såhär sent.

Jag orkar inte förklara i detalj det som hände när jag gick ut, men det har med ödet att göra. haha.
Jag gick ju ner på stan, och precis när jag kommit utanför porten hittar jag Trez mössa, jag går in med den igen och går sen ner på stan endast för att komma på att allting är stängt, det stänger runt 4 på söndagar. Smart av mig där! Så jag köper ett pringles-rör och en milkshake som "tröst" och går hem. haha.

Astrid har blivit min skrivlärare ;) haha, hon är helt underbart duktig på texter och jag vill så gärna ha hennes talanger. Hon ser mina fel så därav blev hon helt enkelt min lärare, riktigt kul måste jag säga...

Nu ska jag försöka sova, godnatt på er !

Okej, såhär fem minuter efter måste jag tillägga en sak;
Att gå ner på stan förut ville jag inte, det var alldeles för vackert väder för min del. (det låter konstigt, right? men sån är jag helt enkelt). Nu dock så börjar solen gå ner, så en sväng ner på stan hinner jag förhoppningsvis med.
Jag kommer antagligen göra ytterliggare ett inlägg senare, men det är senare ;)

Jaa, då sitter man återigen i soffan.
Har funderat ett tag på om jag vill ner på stan och kolla om jag hittar nått kul men känner inte riktigt för det faktiskt. Inte idag. Vill sitta och spela Assassins Creed-igen- men konsollerna har inget batteri så måste låta dom ladda ett tag. Blev på perfekt timing med, skulle precis rädda någon invånare och slogs utav bara fan och då pausas det och jag blev tvungen att låta konsollen ladda. Aja, det är väl sånt som händer.

Jag hoppas verkligen inte på att jag måste åka hem idag.. Har börjat må så otroligt dåligt hemma så jag vet inte vad som hänt. Och eftersom vi har studiedag i skolan imorgon kan min käre mor faktiskt inte klaga på att jag måste till skolan. Lite väl onödigt att gå dit på en studiedag, eller?

Nu har jag börjat tveka igen, vill jag ner på stan? Haha shit... Jag med min beslutsångest, inte så jävla underbart det inte.

Då sitter man nerkurad i soffan med duntäcke, godis och lättdryck+en power king och ska titta på Gran Torino.
Riktigt härligt måste jag säga!
Söndag imorgon betyder hemfärd igen för min del. Tyvärr. Men jag ska väl vara glad över den tid jag fått vara här i varje fall, och njuta av den tid som finns kvar :)
Har inte så mycket annat att skriva, diktningen fortsätter fast lägger inte upp allt här.
John Constantine är kung.

So I've been away a while. Tror jag.

Har återvänt till mig Keanu Reeves period, det går inte att lämna den mannen en lång tid<3

Anlände till underbara Gävle igår. Här hela helgen för mig själv. Träffades Trez igår och hon och Becca kom idag igen och vi satt och maraton kollade på Hannibal-filmerna. Hann till slutet av När lammen tystnar ungefär.  Riktigt bra dom filmerna. Och jag måste erkänna att Ralph Fiennes ser ganska rejält bra ut i Red Dragon. Kul att ha dom här iaf!
Ligger nu och funderar på hur natten blir tillbringad för mig. Eller återstående tiden av natten. Lutar just nu åt sova-hållet, men är inte säker på hur det blir med det än.

Nä, godnatt på er!

Känslorna är som en tjock dimma över klart vatten.
Många tomma rop och tysta skrik ekar över den tysta natten.
Ansikten, människor, ord och namn.
De existerar inte så fort jag kommit fram.
Mitt mål är att vara fri, att få egna ben att stå på istället för att hänga som en skugga över andra.
Men vägen dit, vet jag är lång brandt och svår, så därför vet ingen hur länge jag måste vandra.
Jag ser mig själv jaga min egen skugga, utan resultat.


~~

Ja, jag skriver. Det är vad jag behöver just nu.

Jag är levande död.
Ångesten sliter och river i mig som en instängd djävul.
Känslor attackerar mig, alla känslor du hört om känner jag samtidigt.
Förvirring får mig att fastna och jag vet inte hur jag ska ta mig loss.
Jag är levande död.
Jag är ett rådjur som står skräckslaget på ett slagfält mellan panik och ångest.
Skott avlöses och smärtan träffar utan att jag faller ihop.
Jag står kvar, utan anledning.
Såren jag får av alla skott gör mig svag, och att fortfarande stå halvt levandes ger mig
endast känslan av otrolig smärta.
Jag är levande död.
Vill springa men faller endast ihop.
Ett steg av styrka orkar jag med innan jag inte klarar av att fortsätta bära mig själv.
Jag faller alldeles innan jag får börja om från början.
Början är mörker, sen kommer skog, efter det är jag tillbaka till ängen av slagfält.
Jag blir åter träffad utan att falla.
Smärta.
Jag är levande död.
Hur länge till orkar jag börja om?

Varit sjuk hela sportlovet, men åkte till syrran i Gävle i fredags. Hälsade på Becca på lördagen, vi spelade och kolla film o hade massa kul (y)  På kvällen spelade jag Assassins Creed till 04:00 tills jag kom på att jag borde sova. Fick åka till Amanda och bror idag också, syrran skulle göra något.. Vi väntade där på att mamma skulle komma och de va faktiskt kul :)  Pratade med Hillevi om piercing, och hon gav mig en ring som jag skulle testa ha i läppen till och från ett par dagar för att se om jag vill ha snake bites eller bara ena. Eller vill jag kanske ha navelpiercing? Vet inte än, vi får se, min läpp börjar domna bort också.. Och det smakar blod, varför i helvete har jag då kvar ringen? Aja, skit samma.
00:35, jag har egentligen skola imorrn men som vanligt så pallar jag inte skiten över huvudtaget.. Blöh, aja, ska väl försöka snart ändå, systerbarnen är ju här så lär knappast få sova imorron.