Varför säger alla att jag är stark? Jag varken känner eller tror det själv. Jag menar jag gråter i princip jämt, vågar inte göra det jag borde för att bli glad, jag kan inte skrika, jag vet inte hur jag ska bete mig med vissa saker, jag kan ibland inte andas för all ångest och skuldkänslor jag får.. HUR är det starkt? HUR kan jag möjligen vara stark när jag själv tycker att jag inte gör annat än klagar eller gråter?
Förlåt, men va bara tvungen att skriva det...